medvetslöshetco
Posted: 2 november, 2015 By: Comments: 0

Bred tillämpning av brandteknisk analysmetod

Lördagen den 31 oktober skadades totalt sju personer i samband med ett misstänkt kolmonoxidutsläpp på en pizzeria i Helsingborg. Den kommunala räddningstjänsten kunde redan i samband med sin insats konstatera förhöjda nivåer av kolmonoxid i inomhusluften, och misstanken bekräftades senare på sjukhus i och med att blodprover från de skadade indikerade förhöjda kolmonoxidhalter i blodet. Jag känner inte till vilka nivåer skadade personerna exponerades för, men i media har det rapporterats om att individerna fick ont i huvudet (av för dem okänd anledning) och att några t o m tappade medvetandet. Det gör att det går att dra, om än osäkra, slutsatser om kolmonoxidnivåerna i deras kroppar, men inte om kolmonoxidkoncentrationen i luften de exponerades för. Åtminstone inte utan ytterligare information. För kolmonoxid gäller nämligen att en långvarig exponering för en låg koncentration i praktiken ger samma symptom som en kortvarig exponering för en hög koncentration, vilket också kan ses i diagrammet överst i detta inlägg. I figuren visas hur lång tid det tar för en genomsnittlig individ att nå medvetslöshet beroende på koncentrationen av kolmonoxid i luften. Illustrationen görs för tre aktivitetsfall: 1) vilande/sovande person; 2) lätt arbetande person, och; 3) hårt arbetande person. Det som skiljer dessa aktivitetsfall åt är nivåerna på andningsfrekvensen (l/min) samt exponeringsdosen som krävs för medvetslöshet (karboxihemoglobin i %) i det samband som används för att skapa linjerna. I sammanhanget ska sägas att fall 2 ofta likställs med en utrymmande individ.

Bakgrunden till att jag väljer att ta upp detta här är att kolmonoxid är den vanligaste orsaken till att människor omkommer i bränder. Det beror på att den förrädiska, lukt- och färglösa gasen, bildas och ofta förekommer i höga koncentrationer när det brinner. När en person andas in kolmonoxid transporteras gasen från lungorna till blodomloppet där den binder hemoglobin (ett protein som finns i röda blodkroppar) och bildar karboxihemoglobin. Det innebär problem för kroppen, i synnerhet p g a att andelen hemoglobin som istället skulle kunna transportera syrgas minskas. De första symptomen på en kolmonoxidförgiftning brukar uppstå när andelen karboxihemoglobin uppgår till ca 15-20%, då oftast i form av huvudvärk. Vid koncentrationer mellan 20-30% är huvudvärken ofta mycket påtaglig, och andra symptom som illamående är inte ovanligt. Vid mellan 30-40% börjar många kräka, och en del individer tappar även medvetandet. En person som utsätts för koncentrationer över 50% riskerar både koma och att dö.

Den här informationen, liksom kunskapen om att en långvarig exponering för en låg koncentration av kolmonoxid i praktiken ger samma symptom som för en kortvarig exponering för en hög koncentration, är viktig av fr a två skäl. För det första kan den användas för att sia om huruvida människor kan komma att hinna ut ur en byggnad givet en viss brand (praktiskt används detta vid s k analytisk dimensionering vid ny- och ombyggnad av byggnader och andra byggnadsverk, t ex tunnlar). För det andra kan den användas för att i efterhand försöka återskapa händelseförloppet vid en inträffad olycka. Det senare innebär t ex att information om en brand samt individers positioner vid en given tidpunkt (och deras hälsostatus) bidrar till att slutsatser kan dras om hur ett brandförlopp sett ut, t ex hur branden tillväxt, hur länge en individ vistats i rök, o s v.

Oavsett om syftet är att prediktera konsekvensen av ett visst brandförlopp, eller att i efterhand försöka förstå vad som hänt (eller vilka koncentrationer av olika gaser som kan ha varit aktuella), utnyttjas sannolikt den s k fraktionsdosmetoden som jag skrivit om i tidigare inlägg. Med hjälp av fraktionsdosmodeller hanteras då olika giftiga gasers påverkan på kroppen separat, och hänsyn kan även tas till koldioxids hyperventilationspotential (med mycket koldioxid i luften ökar andningsfrekvensen, vilket i sin tur ökar upptaget av andra ohälsosamma gaser). Med en sådan modell kan t ex tiden till medvetslöshet för olika gaskoncentrationer, t ex kolmonoxid, beräknas; se åter figuren överst i detta inlägg. Det som visas i figuren är helt enkelt resultatet av flera fraktionsdosberäkningar mot en viss ändpunkt (i detta fall medvetslöshet) för tre olika typer av aktivitetsgrader. Som kan ses tar det längre tid för en vilande individ att nå medvetslöshet givet samma kolmonoxidkoncentration i luften som för en lätt eller hårt arbetande individ. Det skulle t ex kunna förklara varför ambulanspersonal (två av de skadade var livräddande personal) relativt snabbt upplevde symptom som tydde på gasförgiftning (här antas att de vistades kortare tid än övriga i lokalen). Sannolikheten är nämligen stor att deras aktivitetsgrad var högre än för de gäster som vistades på restaurangen.

Informationen i detta inlägg bygger på mina egna antaganden. Insyn i den aktuella olyckan saknas i sin helhet. Min poäng är dock att samma typ av fraktionsdosmodeller som används inom brandteknik, både vid praktisk tillämpning och avancerad forskning, kan användas för att öka förståelsen om vad som faktiskt hänt i inträffade olyckor; olyckor som inte nödvändigtvis innefattat en brand, såsom den i Helsingborg den 31 oktober. Med hjälp av information från t ex den kommunala räddningstjänstens gasmätningar, de skadades karboxihemoglobinhalter i blodet och tidsangivelser är det inte omöjligt att ökad förståelse om händelseförlopp och aktuella gaskoncentrationer kan tas fram.

 

Post Categories

General