Posted: 29 april, 2014 By:

Utrymningsteori, del 4: Anknytningsteori

Detta inlägg ingår i en serie av texter, ursprungligen avsedda för Briabs tekniska vägledning om utrymningsdimensionering, som jag publicerar i syfte att öka förståelsen för hur människor agerar i händelse av brand, underlätta utnyttjandet av denna information vid byggnadsteknisk projektering, och att medvetengöra om de förenklingar som görs vid modellering av utrymningsförlopp. Detta inlägg handlar om anknytningsteori.

Anknytningsteori

År 1984 presenterade Sime (1984) anknytningsteorin när han försvarade sin avhandling med titeln Escape behaviour in fires: ’Panic’ or affililation?. Sime, som i senare skrifter även argumenterat för att en integrering mellan psykologi och ingenjörsvetenskap är nödvändig för att vi ska kunna bygga byggnader som beaktar de faktiska användarna (Sime, 1985a, 1995), förkastade då den så kallade physical science-modellen som utgår från att människor alltid väljer att utrymma via den närmaste utgången i händelse av en brand. Istället menade han att människor dras till platser och personer som är kända för dem sedan tidigare (Sime, 1983, 1985b), ett fenomen som senare också kunnat påvisas både i tidigare inträffade bränder och i utrymningsförsök (Best & Demers, 1982; Bryan, 1983; Clark County Fire Department, 1981; Kimura & Sime, 1989).

Det faktum att människor ofta dras till platser som är kända för dem sedan tidigare innebär bland annat att människor i stor utsträckning tenderar att utrymma via den väg de kom in i en byggnad. Notera dock att det inte nödvändigtvis måste betyda huvudingången. Personal i en butik som till vardags använder en utrymningsväg som personalingång kommer sannolikt att välja denna väg ut i händelse av en brand, till skillnad från kunderna som sannolikt kommer att utrymma via huvudingången. Något som inte fått lika stor uppmärksamhet kopplat till anknytningsteorin är att människor också ofta vill utrymma med en grupp som de har en tidigare relation till, till exempel vänner eller familjemedlemmar.

Analogt kan anknytningsteorin också användas för att förklara varför människor inte väljer att utrymma via andra utrymningsvägar, även om de noteras av utrymmande personer i händelse av en brand (Dix, 2010). Dessa andra utrymningsvägar är helt enkelt okända, och det kan därför råda en stor osäkerhet om var de leder. Människor tenderar då att välja den, för dem, trygga och kända vägen ut, i vissa fall trots att den leder genom en rökfylld miljö.

Referenser

Best, R., & Demers, D. (1982). Investigation report on the MGM Grand Hotel fire, Las Vegas, Nevada, November 21, 1980. Boston, USA: National Fire Protection Association.

Bryan, J. (1983). A Review of the Examination and Analysis of the Dynamics of Human-Behavior in the Fire at the Mgm-Grand-Hotel, Clark County, Nevada, as Determined from a Selected Questionnaire Population. Fire Safety Journal, 5(3-4), 233-240.

Clark County Fire Department. (1981). MGM Report. Las Vegas: Clark County Fire Department.

Dix, A. (2010). Tunnel Fire Safety in Australasia. In A. Lönnermark & H. Ingason (Eds.), Proceedings from the Fourth International Symposium on Tunnel Safety and Security, Frankfurt am Main, Germany, March 17-19, 2010 (pp. 69-79). Borås, Sweden: SP Technical Research Institute of Sweden.

Kimura, M., & Sime, J. (1989). Exit Choice Behaviour during the Evacuation of Two lecture Theatres. Paper presented at the Second International Symposium on Fire Safety Science, Tokyo, Japan.

Sime, J. (1983). Affiliative Behaviour During Escape to Building Exits. Journal of Environmental Psychology, 3(1), 21-41.

Sime, J. (1984). Escape behaviour in fires: ‘Panic’ or affiliation? (PhD), University of Surrey, Guilford.

Sime, J. (1985a). Designing for people or ball-bearings? Design Studies, 6(3), 163-168.

Sime, J. (1985b). Movement toward the Familiar – Person and Place Affiliation in a Fire Entrapment Setting. Environment and Behaviour, 17(6), 697-724.

Sime, J. (1995). Crowd Psychology and Engineering. Safety Science, 21(1), 1-14.

 

Post Categories

Utrymningsteori